Syftet med ”människocentrerade” tillvägagångssätt inom global utveckling, humanitära initiativ och klimatåtgärder är att öka individers och lokala samhällens inflytande genom att stärka  allmänhetens deltagande och ge röst åt marginaliserade grupper. I Kina har begreppen ”människocentrerad” och ”folket främst” (以人为本) varit viktiga slagord för kommunistpartiet sedan början av 2000-talet. I ett historiskt perspektiv har termen ”folket” utgjort en politisk kategori, bestående av den klass som det kinesiska kommunistpartiet gör anspråk på att representera. I retoriken är gränsdragningen mellan folket och partiet flytande, vilket ska uppfattas som att deras intressen är naturligt samstämmiga.

I internationella sammanhang förespråkar Kina ”människocentrerad utveckling” och ett ”människocentrerat system för mänskliga rättigheter”. Detta är en underförstådd kritik av det rådande globala ramverket för mänskliga rättigheter, vars  fokus är individens rättigheter och staters skyldigheter att respektera och skydda dem. Det kinesiska perspektivet på vad som utgör ett människocentrerat förhållningssätt tenderar att sudda ut gränserna mellan individ (人), folk/kollektiv (人民) och nationalitet (民族), vilket innebär att individers och etniska gruppers rättigheter åsidosätts. Istället framhävs vikten av att individer bidrar till nationsbyggandet och att det kollektiva samhällets målsättningar prioriteras framför medborgerliga fri- och rättigheter.