I den kinesiska politiska diskursen används attributet ”västerländsk” för att skapa bilden av att vissa nationer och system representerar intressen som är diametralt motsatta Kinas. Termen avser främst USA och länder i Västeuropa, som beskrivs som ett sammanhållet block (美西方, den amerikanska västvärlden) trots deras uppenbara skillnader.

Termen ingick under kalla kriget i beskrivningar av imperialister, men används idag oftare för att karakterisera väst som stagnerande makter som söker begränsa Kinas framväxt och bevara en föråldrad världsordning. När kinesiska statliga företrädare och medier använder attributet betonar de flera negativa egenskaper: historisk kolonialism, upplevt hyckleri kring ”universella värderingar”, ekonomisk exploatering av utvecklingsländer och, på senare tid, inbördes motsättningar och försök att motarbeta en mer rättvis världsordning. 

Den senaste tidens diskurs betonar ”Kinafobin” (中国恐惧症) bland västländerna och framställer deras oro som ogrundad med tanke på Kinas fredliga uppgång och historiskt icke-imperialistiska inställning till internationella relationer – till skillnad från det förflutna präglat av ”erövring, folkmord, slaveri, kolonialism och exploatering” som enligt denna definition kännetecknar västvärlden.